torsdag, augusti 29, 2013

Husispaniken

Fick panik idag då jag insåg att vissa av blogginläggen som publiceras på inside.arcada.fi också syns på Arcadas blogg på hbl.fi. Märkte att mitt senaste inlägg med höstens to-do-lista fanns med på husisbloggen, där jag också har länkat hit till min RIKTIGA blogg. Paniiik! Läste i spåran igenom mina inlägg och svettades över hur patetiskt allting låter och hur dålig jag är på att skriva. Herregud, tänkte jag, nu väller det in kritiska husisläsare till min blogg via länken. När jag kom hem kollade jag på datorn hur många som klickat in den vägen och märkte att det var en hel klick - och det var troligen jag själv.

Måste sluta vara så nolo. Snart åker vi iväg till stugan och jag tänker bli cool igen genom att lyssna på Valerie June i bilen. Jag hittade Valerie via I huvudet på Elvaelva (vi har helt tydligt samma musiksmak hon och jag).


Elsa 2 år

Så har vi firat Elsa och jag missade min första studiedag. Men first thing first - min baby har funnits i 2 år och det firades igår:

Ballonger

Elsa och paket. Den ljusröda väskan med en liten mjukispudel i var en storfavorit (sååå paris hilton back in the days)

Rufus och jag bakade muffinsar för första gången på torsdag kväll. Vi har en gasugn och vi har aldrig någon aning hur många grader där inne är så att baka är lite av en utmaning. Muffinsarna blev som små kladdkakor, dvs supergoda!

Och orsaken till att jag missade studierna: Morgonfirande tog helt enkelt sin tid och plötsligt märkte jag att jag blir helt försenad (ja baa: Uuups:)) till infon om hösten studier och annat nyttigt. Ei voi mitään - nytt försök idag!

tisdag, augusti 27, 2013

Go you

Är helt tom i huvudet efter en natt då Elsa varit orolig och en tidig väckning för att gå på jobb och sköta om seniorer en sista gång den här sommaren. Vill skriva ner mina tankar om åldringsvården efter en sommar inom branschen, men orkar inte ikväll.

Blev bara glad när jag just läste Noras blogg och kände så mycket igen mig i hennes berättelse och tankar. Våra vägar korsades in real life just då vi båda var i ganska samma situation gällande välmående på arbete - även om vi inte då talade så öppet om hur vi mådde. Nu har vi båda ändrat riktining, tagit modiga beslut och stortrivs med det nya. Så om det nu råkar finnas någon som läser det här och mår skit i sin nuvarande situation: Livslångt lärande är svaret. Hur omöjligt det än känns så finns det alltid möjligheter. Börja med små, små steg och tro på dig själv (lätt som en plätt - not - men helt möjligt).

På bilden figurerar Tao Prochon-Lynch, 95 år, och världens äldsta yoga lärare enligt den här sajten. Länken fick jag via vår fb-fysiogrupp av en ung modig kvinna som skickade länken med en hej och hejdå hälsning. Hon bestämde sig nämligen för att satsa på sin yoga-dröm och fortsätter inte med oss nästa år - buhuu- men you go girl!

Inte för att jag är så hemskt utseendefixerad, men jag vill absolut se ut som Tao när jag är 95 år!



måndag, augusti 26, 2013

På Stockmann

Gick till Stockmann idag för att köpa en present till Elsa som fyller 2 år på onsdag. Vid lego-hyllorna stod en medelålders kostymklädd man och pillade på de där små påsarna med överraskningsgubbar i. Eftersom jag stod rätt länge och funderade på möjliga presenterer reagerade jag efter en stund på att kostymsnubben fortfarande stod där och grävde i lådan. Kollade lite närmare på vad han gjorde och märkte att han systematiskt gick igenom påsarna och försökte känna vad som fanns där inne. Han såg allvarlig och koncentrerad ut.

Undrar vad han sa till arbetskamraterna efter lunchpausen? Stackarn hann ju knappast äta något - när jag gick stod han nämligen ännu också där och pillade. Vad hade riktigt hänt där hemma hos honom? Vilken var reaktionen då barnet inte fick den önskade lego-gubben i överraskningspåsen månne? Eller var det kostymmannen själv som samlade på gubbarna och helt enkelt MÅSTE få just den där ena?

Tankarna bara snurrade runt i huvudet på mig tills jag gick på wc i samma varuhus och öppnade en olåst dörr och stirrade rakt på en asiatisk turist som satt på byttan och som log och vinkade till mig. Så tänker jag också reagera nästa gång jag är i hennes situation.

lördag, augusti 24, 2013

Kriser

Igår tog jag en annan buss hem från jobbet, åkte via Sörnäs och Hagnäs in till centrum. Överallt var det människor och liv. När bussen stannade i trafikljus såg jag in på mindre tvärgående gator med proppfulla uteserveringar. Alla verkade ha det så roligt i augustinatten. Nästan som utomlands. Sen promenerade jag hem och kom till tysta Tölö och min första tanke var att månne platsen jag bor på påminner om min blogg? Att den är, bloggen alltså, lite grå och tråkig.

Det här är ju inte mera normalt - jag måste sluta fokusera på bloggen! Fast Danni har nyligen skaffat sitt andra par cykelskor (ja, det finns tydligen sådana) på en kort tid. Så vi har väl båda någonslags kris på gång. Det känns ju alltid bättre.

 Vi såg på den här filmen och kände underligt mycket igen oss fast vi har lååååångt till 40 år.

 

fredag, augusti 23, 2013

Genier till barn

Nu har Elsa också börjat fotografera medan Rufus för det mesta filmar. E de bara jag, eller är det genier?


Elsa pic. Vi är på tumisutfärd till Regattan för någon dag sedan.
Elsa pic från samma utfärd.
Rufus pic från Ikea förra helgen.



Rufus snuttfilm från samma Ikea.

torsdag, augusti 22, 2013

Vill ha

De här sofforna lämnar mig inte i fred. Jag viiiiill ha dem!! Kan nån kasta en hög med pengar i min famn NU - tack.

Bilden är från Noras blogg och sofforna är designade av H. Hopfer, på bilden med bl.a. Missonis tyger.





onsdag, augusti 21, 2013

Helhjärtad

Hur hittar man sin plats i samhället och är bekväm med rollen man får/tar? För mig som alltid söker och aldrig riktigt varit nöjd med min roll i arbetslivet, känns det som ett stort beslut att förlika sig med ett visst yrke. Jag är störd på stämplar och att bli kategoriserad i fack. Kategoriseringen handlar enligt mig mest om att betraktaren i sin inre värlsdbild skapar ett lugn om hur vår orationella värld ändå har en ordning. En bonde är en bonde och en konstnär en konstnär. Och samtidigt drar man med sig en hel massa förutbestämda uppfattningar om människan.

Samtidigt är det så fegt av mig att alltid ställa mig lite utanför, se på gänget som med eld och lågor berättar om hur det är att vara en riktig what-ever, hur ingen förstår oss, hur den där yrkesgruppen alltid tittar lite snett och hur otroligt duktiga vi är. Jag engagerar mig ju aldrig helt till fullo ifall jag inte låter mig bli en i yrkesgänget. Eller har det bara handlat om att jag inte hittat rätt? Måste man bli till själ och hjärta det man jobbar med för att bli riktigt duktig på det man gör? Kanske kommer jag nu att bli en helhjärtad fysioterapeut som för det mesta ser på världen utifrån en fysioterapeuts perspektiv.

Kanske, eller så jobbar med orangutanger i Burma om några år. Eller nej, det gör jag nog inte (men det lät ju vilt och bra).

tisdag, augusti 20, 2013

Höstens målsättningar

Höstens målsättningar gällande studier och hälsa är:

1. Gör alla studierelaterade uppgifter så snabbt som möjligt och på dagtid mellan föreläsningar. På kvällen fungerar det inte att studera hemma (acceptera detta faktum).

2. Gå igenom anatomikompendiet från förra året före studierna börjar (jag har ju glömt allt)

3. Öva till simtestet, speciellt dykningen 10 meter framåt och boxering 50 m.

4. Jobba en helg i månaden och försöka tajma det då Danni jobbar så att hela familjen är tillsammans någongång. (Tacka snälla mor- och farföräldrar för att det ställer upp).

5. Sök stipendier mot slutet av hösten då mitt studestöd tar slut i februari. (Kan jag månne söka om förelägning till Fpa? - måste kolla upp det).

6. Spring 2-3 gånger i veckan + 1-2 gympass i veckan. Försök få en rutin i att ha en kväll som är min  jumppakväll (försök fixa med barnvakt då Dannis jobbturer variera och allt som oftas är kvällstid) och baka springturerna in i kommunikationen mellan hem och skola.

7. Blogga både här och på Inside.arcada.fi, men låt det aldrig bli ett måste eller stress - bara terapi!

8. Lek med barnen varje kväll (även om det bara är en kort stund) och var totalt närvarande under leken (ingen dator, tfn eller platta i närheten).

9. En datenight i månaden är väl ändå möjligt, eller hur?

10. En tjejträff i måndaden är väl ändå möjligt, eller hur?


måndag, augusti 19, 2013

Festen

Så har det varit fest i skärgården med fina vänner. Anna och Jay fixad en get-togheter för 16 vuxna och 17 barn. Det äldsta barnet är 6 år och det yngsta någon månad, så det gick livat till! Jag är verkligen en usel festfotograf, men här kommer några suddiga minnen på några av gästerna.

Jay och gulliga barn (vems de är vet ingen - men otroligt gulliga är de).
En suddig bild på papporna och grillen och ett gulligt barn till.

Linda och två gulliga barn.

Anna och Jay

 Jag vill ha en hund!


fredag, augusti 16, 2013

Busy women

Så lyfte jag mitt studielån då. Klädde riktigt upp mig när jag gick till banken igår. Inte för att jag tycker att jag måste se städad ut i banken, men för att jag plötsligt blev så trött på strand/slapp/vård-kläder. Satte t.o.m. högklackat på. Kände mig riktigt stilig och gick in till stan och låtsades se viktig och busy ut. Efter en timme värkte fötterna och jag gick lite vingligt hem. Men jag kände mig nöjd och låtsas-busy-business-women-dosen är fylld för ett tag. Idag har vi redan hunnit vara till stranden och nu ska vi snart och hälsa på en liten baby och jag lyssnar på Håkan Hellström medan Rufus kollar på Bärtil och Elsa sover.  Busy women idag också med andra ord.

torsdag, augusti 15, 2013

Kommunikation i bilen

Det här påminner mig konstigt nog om diskussionerna i vår bil.


Wealthy businessman and Mitsubishi owner Samir Thapar in action on the recent Coimbatore Rally, alongside his co-driver Vivek Ponnusamy.

onsdag, augusti 14, 2013

Soppgemenskapen

Som så ofta så slukas jag helt och hållet in i något som intresserar mig. Nu är det bloggar. Jag började lite försiktigt och läste några samtidigt som jag själv testade på att blogga. Nu läser jag allt fler och börjar nästan tycka att jag känner vissa av dem som jag följer. Lite stalker varning här alltså. Sätter helt för mycket tid på bloggvärlden just nu, men det är ju så roligt, ett exempel:

På måndag skrev Linn Jung om ett recept på kokos-höns-soppa. Jag blev inspirerad och bestämde mig för att göra en variant av den. Märkte nu att Smulan (som jag inte heller känner, men har börjat läsa hennes mysiga blogg) också lagat en variant av soppan. Det här gjorde mig glad, en gemenskap - en soppgemenskap - under en helt vanlig augustivecka! Fantastiskt!

Vi har med Danni båda varit trötta då vardagen sparkat igång, så jag bestämde mig för att lyxa till soppan och öppnade en flaska vitt och vips så var vi båda glada och goda och barnens vilda lekar kändes bara gulliga. Fantastiskt igen! 

Så tack för den goda fiilisen Smulan och Linn.

Soppan smakar bra ännu idag som lunch. Bilden är ju inte så smickrande (påminner lite
om Iltalehtis matbilder - man blir ju inte direkt sugen av de recept som folk skickar in där),
men god var den.

Soppa och regn passar ihop. De torkade orkidéerna har jag inte ännu orkat städa bort.




tisdag, augusti 13, 2013

Den svåra diskussionen

Skall vi diskutera svenska språkets ställning i Finland då? Det brukar ju vara inspirerande och konstruktiva diskussioner. Äsch, ironi fungerar inte ens gälland det här. Vet inte om jag alls orkar skriva om det. Men nu när jag en gång har börjat så skulle jag ju kunna skriva något klokt. Men det finns så mycket hat i språkdiskussionen att jag bara vill springa bort. För sån är jag. När det blir för mycket konfrontation och obehagliga vibes vill jag springa till en lugn plats där alla kramar varandra.

Nej vet du vad, allt jag försöker skriva blir bara fel eller töntigt. Så jag säger bara make love, not war (och det blev ju inte töntigt alls).


På kaffecentralen igår talades det svenska och finska om vartannat och jag kände mig
glad, god och kramfull. 

måndag, augusti 12, 2013

Rufus och Buu-klubben

Plötsligt hittade jag Rufus på BUU-klubbens hemsida idag.  Dra ner rullgardinen på första sidan (en liten röd boll uppe till vänster). Han syns i några sekunder helt till först och berättar att han åker till holmar på utflykt. Ingenting har han sagt om att han blivit intervjuad och jag bara spricker av stålthet.

Studiestartfiilisen

Min hjärna har kopplat av under sommaren. Masserade igår min svägerska en kort stund och försökte komma ihåg namn på muskler. Mycket har försvunnit eller gömt sig någonstans i en mörk vrå i min hjärna. Hoppas minnet kommer tillbaka säger jag bara. Sakelis hjärncellsdöd, den verkar bli värre med åldern.

Anmälde mig härom dagen till nästa års studier och nu känns det nästan som före skolstarten back in the days. Jeee för lite pirr i magen! Inget nine to five-jobb ännu på ett tag. Skööööönt!

fredag, augusti 09, 2013

Bygget

Det känns som om vardagen börjat på allvar idag. Troligen för att jag igen ska jobba och för att det är mulet. Igår kollade vi på semesterfotona och jag blev bara så glad av den här bilden. Vi har kämpat, fixat och tagit lån upp över öronen, men nu äntligen är huset på holmen så gott som färdigt. På fotot testar vi för första gången jötulen. Och den fungerade - vilken lycka!


torsdag, augusti 08, 2013

Shopping i hettan

Vi tog i hettan en sväng till centrum barnen och jag. Fick inte uträttat något av de ärenden jag hade planerat på förhand. Men barnen fick ärter och jag shoppade en Missoni by Lindex halsduk för 14,90 euro och när jag kom till kassan visade det sig att alla reakläder också var två för priset av en. Så jag nappade i all hast en grön klänning som kostade lika mycket som halsduken. Int så dåliga köp mitt i barnkaoset och värmen.

Har inte riktigt bestämt mig för om jag tycker
om den eller om den ser ut som en säck på mig.
Men färgen är fin och jag fick den ju gratis.

Och här är sen då halsduken i hettan. Samtidigt
jag försöker se snygg ut på bilden meddela Elsa
att hon bajsat.  And it was everywhere och som med
ett trollspö var jag tillbaka från fashionistadrömmarna
till min vardag.

onsdag, augusti 07, 2013

Den inbilske

Då är det en ny dag och solen skiner och jag har haft en hypokondrikernatt. Med jämna mellanrum får jag för mig att jag håller på att dö och att jag lider av obotliga sjukdomar. Igår var det hudcancer och livmoderscancer och jag svor över att jag inte tagit itu med att operera bort det där svarta födelsemärket eller tagit ett papa-prov på länge. Det blir så stort och hemskt på kvällen och allting blir alltid värre framåt natten.

Som tur är det en ny dag och gårdagens ångest håller på att dunsta bort. Nu när det blir skolstartstider känns det helt rätt att ta itu med viktiga, men lite tråkiga ärenden, så som tandläkare, gynekolog och träningsprogrammet. Jag borde ju ha simmat så galet under sommaren med tanke på simtestet jag ännu inte har klarat.

Blev ännu gladare den här morgonen när jag hittade the 90's buttonSoftys blogg.

måndag, augusti 05, 2013

Måndag

Barnens dagis börjar först om en vecka. Vi kom ihåg fel. Måndagar borde förbjudas i lag. Men det ordnar sig. After all, tomorrow is another day, som Scarlett sa.

söndag, augusti 04, 2013

On the road

Jag kom just hemsusande från landet med Elsa och Rufus. Danni har jobbat så jag körde ensam medan barnen sov. Speciellt på de mindre vägarna är jag alltid rädd för att krocka med en älg. Kände mig trött idag och spärrade upp ögonen extra stort för att hinna se skymten av en eventuell älg i skogsbrynet före det smäller. Mina tankar snurrade vidare kring det här, hoppades att bara jag skulle bli skadad eller dö ifall vi skulle krocka. Sen funderade jag på vad mina sista ord och meddelanden till världen varit. Kom på att jag uppdaterade instagram med en whisky-flaska igår och blev lite störd över att det skulle vara min sista hälsning. När vi kom till motorvägen sov barnen tyst och sött fortfarande och jag gasade vidare och funderade på om det månne var snyggisar i bilen framför, den med surfbreda på taket, och hur jag skall hinna klippa barnens naglar före dagisstarten imorgon. Sen var vi nästan hemma och barnen vaknade. Snipp snapp slut.


fredag, augusti 02, 2013

Andras bloggar

Jag njuter av att få en stund för mig själv, dricka kaffe, läsa tidning och läsa igenom bloggar. Jag blir rätt ofta avis på de fantastiska liv alla har och märker att jag då tyvärr som första reaktion gör en snabb jämförelse i huvudet. Så hon har nu det där, men jag har ju ändå det här. Vad otroligt dumt att min hjärna fungerar så! Varför tänker jag så? Hoppas jag på en medalj när livet tar slut för att jag vill vara den som har det bäst i min egen lilla tysta jämförelse med andra i den virtuella världen. Måste jobba bort det där tankemönstret (för det kan jag ju när jag är så otroligt duktig, haha). Ha en bra dag alla fantastiska liv!

torsdag, augusti 01, 2013

Knarklangardivan

Här sitter jag sedan och väntar på att ta bussen till kvällsturen. Eller väntar låter nog helt för positivt. Har ingen lust alls ju. Skull mycket hellre hamna i finkan och kära ner mig i en knarklangardiva. Ååå, vad det låter som ett trevligt och spännande alternativ till åldringsvården. Ja, ja, jag har också fastnat i Orange is the new black.