1. Lyft aldrig babyn genom att bara hålla i huvudet för då kan nacken brytas
2. Akta er för att babyn slipper åt att slicka raklödder med skäggstubbar i för de kan göra hål i det inre organen som leder till att man dör. Det här hade han sett hända åt en hund under kriget.
Min farfar var ingen gosfarfar. Han sa rakt som det var eller som han tyckte och det kunde ibland vara provocerade och obekvämt. När vi kom hem från någon resa var han intresserad över vad vi hade ätit, inte så där allmänt utan exakt dag för dag och måltid för måltid. Han älskade också att fråga historiska namn- eller årsfrågor. Ofta omöjliga att svara på vilket han njöt av. Alltid exakt. Exakt vilken tid kommer ni? frågade han. Under de senare åren mera på skämt.
Han hade en hård yta som han säkert lade grunden till när han som 17-åring hamnade ut i kriget. Men under ytan fanns något mjukt som skymtade fram, ofta i form av sentimentalitet. Speciellt under de senare åren. När han hälsade på våra nyfödda barn eller när han berättade om hans favoritmusik så som Frank Sinatras I did it my way (Elvis Presley och allt efter det vara bara skit tyckte han).
Jag är glad att jag fick se honom oftare under åren i Helsingfors då barnen var riktigt små. När vi kom och hälsade på satt han alltid med en leksak på huvudet eller i knäet så att barnen måste försöka hoppa för att nå upp till den. Han sjöng också t.ex. att Lucia har loppor i håret och den här humorn älskade Rufus och Elsa.
Min farfar somnade in på fredagen efter bara några dagar på sjukhus och höll Kati i handen under hans sista andetag. Han blev 91 år gammal. Vi kommer att sakna dig farfar.
 |
| Sista bilden som vi tog på julen när Selim som yngst hälsar på farfar som var äldst. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar